Jobbtrygghet i England...

I fredags fick jag ytterligare vatten på min kvar när det kommer till varför jag vill flytta tillbaka till Sverige. Det har länge irriterat mig hur det på många arbetsplatser här är utbrett och accepterat att hierarkin är ett oerhört viktigt element i att hålla "arbetarna" på plats, vare sig det handlar om grovarbetare, kontorsarbetare eller andra.

Detta system känns främmande för mig som svensk där jag aldrig kännt att jag varit ansedd mindre värd pga min position inom ett företag. Ett ganska roligt exempel på hur viktigt det är att folk är sedda på sin plats i hierarkin är när jag fick för mig att uppdatera vår telefonlista på kontoret en dag. Jag delade in alla i en för mig väldigt logisk ordning enligt avdelning samt vad deras telefonnummer var. När listan väl var klar (och mycket bättre och tydligare än den föregående kan jag tillägga) så ville min chef absolut se på den innan jag kunde dela ut den. Eftersom inte alla var indelade i ordning efter hur länge de jobbat på företaget eller hur mycket bestämmandekraft de hade fick jag snällt sätta mig och göra om den. Inte blev den något mer logisk av det men åtminstone var det ju uppenbart vem som bestämde...

Sådana här egenheter har jag givetvis lärt mig att acceptera, åtminstone till en viss del, och i alla fall leva med för ögonblicket men i fredags blev jag så vansinningt arg. På min avdelning har vi en kollega som har extrajobbat en hel del under tiden hon har studerat. Mest har det blivit somrar och över jul. Nu är hon färdigpluggad och eftersom vi desperat behövde en till inom min avdelning lyckades min chef övertyga min Managing Director att vi skulle få anställa henne permanent. Min MD var inte helt villig men lät sig bli övertalad efter att hon fått en hel del siffror slängda åt sitt håll.

Efter att min kollega börjat sin nya position försökte MDn övertala henne att ta ett annat jobb inom en annan avdelning men hon tackade nej. I torsdags innan vår julfest märkte vi att något var på gång men vi fick inget veta förrän pa fredagen när vår chef först kallade in kollegan, som sedan kom utspringande med tårarna strömmande, och sedan oss för att berätta att vår MD nu helt enkelt hade ändrat sig och inte ville ha kvar min kollega längre.

Ingen anledning gavs över huvud taget utan hon bara ville inte ha henne längre. Det verkar ju uppenbart att det har något att göra med att min kollega inte gjorde vad vår MD ville när hon blev erbjuden det andra jobbet, och sådant ska ju givetvis bestraffas med en gång... Samtidigt känns det som att en 60-årig kvinna inte borde bete sig på ett sådant sätt och helt enkelt leka med människors liv. Detta är absolut inte det första exemplet på hur illa hon beter sig men det som kommit närmast mig än så länge.

Jobbsäkerhet? BAH!

Studielånsränta

Underbart! Trots den stigande reporäntan och flertalet domedagsprofetior så kommer skuldräntan på studielånet ligga kvar på 2,1% enligt denna artikeln i DI.

Goda nyheter som dessutom passar perfekt in i min plan även om räntan väl må gå upp 2009.

Börjar oroa mig för flytten...

Hur mycket behöver man tjäna för att överleva i Sverige egentligen? Som det verkar på andra ekonomibloggar är det en hel del mindre än vad man behöver få in här i London. Jag har funderat mycket på sistone hur det egentligen kommer bli när vi väl flyttar - troligtvis kommer jag få försörja oss båda, åtminstone ett tag.

Förmodligen får det bli så att jag far över först och fixar lägenhet, jobb och annat kul såsom att skriva in mig i Sverige igen. Sedan får jag komma tillbaka hit, packa ihop och skeppa iväg alla våra grejer innan jag tar med mig pojkvännen och flyttar "hem".

Själva flytten kommer ju kosta en hel del givetvis men det känner jag att vi kommer klara utan problem. Vad som däremot oroar mig är hur det kommer bli när vi väl är i Sverige. Pojkvännen kan ju ingen svenska så han måste nog plugga det lite. Han vill gärna jobba samtidigt så han kommer ut i det riktiga livet men det verkar vara ganska lurigt att få jobb för personer som inte pratar svenska.

Här har han ett bra jobb som han är väldigt duktig på, som han trivs med och som drar in ganska mycket pengar varje månad. Även om han kan tänka sig att jobba med nästan vad som helst i Sverige tycker jag det är orättvist när han nu redan har en karriär som han trivs så bra med. Problemet är att det han gör kan bli rätt svårt för honom att göra när vi flyttat.

Jag hoppas bara att han kommer kunna få ett jobb inom inte allt för lång tid - för ekonomins skull men framför allt for att allt ska funka för oss.

Ändrade Planer

Nu har jag ändrat lite i min budget och på mina planer för december (och därmed troligtvis även mitt sparande fram till april). Istället för att stoppa in £500-550 på mitt ISA-konto som planerat har jag nu tänkt använda dem till att helt betala av mina småskulder. Jag har egentligen bara ett par hundra pund på mitt kreditkort och 300 pund som jag har som kredit på mitt engelska konto förutom mitt studielån så om jag inte kan bli av med studielånet får väl detta bli alternativet...

Visserligen är det inte dyra lån - kreditkortet är räntefritt i 3 månader och krediten betalar jag bara någon procent på varje månad. Det skulle dock vara skönt att kunna börja det nya året helt utan skulder - ja, förutom studielånet då förstas men det låtsas jag inte om längre!

Jag tror det är bra för motivationen att jag "städar upp" efter det gamla året och kan börja mitt sparande med nya krafter i januari. Troligtvis kommer jag ha väldigt svårt att nå mitt mål med £3000 på ISA-kontot när det engelska skatteåret tar slut i april genom att göra detta men jag känner att det ändå nog är det bästa for mig just nu.

Sur!

Nu är jag sur på aktiespar.se.

De som läst tidigare inlägg kommer kanske ihåg att jag försöker öppna en depå med dem vilket har visat sig vara ganska lurigt eftersom jag bor i London (och detta trots att deras hemsida antyder att det ska vara någorlunda enkelt). Jag mejlade dem för att fråga om det enklaste sättet att gå till väga för mig i min situation - vilket jag givetvis förklarade för dem i detalj. Kanske kunde de ge mig lite hänvisning i alla fall vad det väldigt amerikanska Tax Identification Number ska komma från när man bor i London? Detta var svaret jag fick:

Hej!
Hej!Tack för ditt meddelande. Du kan antingen vänta tills du återvänder till Sverige eller så måste du skicka in de handlingar vi frågade efter, TIN numret kan du fråga efter hos ditt lokala skattekontor. Ha en bra dag!

Så jag tror det blir som så att jag väntar med att öppna något tills jag flyttar och då absolut INTE med aktiespar.se.

Betala av studielån eller investera?

En grej som jag har tjatat om mycket och som jag tycker känns jobbig är att jag har ett studielån på lite över 320,000. Jag tycker inte om att låna pengar och jag hatar verkligen att hela tiden ha denna skulden som flyter som ett litet moln på min annars någorlunda klara ekonomihimmel...Jag har nämnt många gånger att jag ofta är frestad att stoppa in lite extra pengar till detta för att på så sätt minska nästa års återbetalning samt den tidsperiod som jag ska betala över. Jag har t om ibland funderat på att sälja av mina fonder och betala av studielånet vilket i stort sett skulle betyda att jag började om från ± 0. Dock inser jag ju att detta förmodligen inte är en bra strategi men för att verkligen övertyga mig själv om detta och försöka slå ner den lilla demonen inom mig som bara vill betala av lån hela tiden så har jag tänkt lite extra på detta under de senaste dagarna.

För mig själv och förhoppningsvis även som en liten hjälp till andra i samma situation tänkte jag därför gå igenom argumenten för och emot att betala av studielånet i förskott så som jag ser det. När jag börjar vackla i mitt beslut att inte betala av snabbare än nödvandigt så får jag helt enkelt gå tillbaka hit och läsa och se att jag faktiskt har gjort ett genomtänkt och (förhoppningsvis) klokt beslut.

Mina egentliga argument för att betala av lånet till en snabbare takt är först och främst det faktum att man kan aldrig bli ekonomiskt fri och oberoende med en sådan skuld bakom sig. Jag inser givetvis att det finns de som har en mycket större skuld men för mig räcker detta till och blir över. Om jag fortsätter betala enligt CSN kommer det dröja nästan 20 år innan jag blivit av med hela skulden (och detta trots att jag betalar som procent på skulden hellre än som procent av vad jag tjänar). Inom 20 år planerar jag definitivt inte att ha några skulder så det känns jobbigt att veta att denna kommer vara kvar trots allt. Förutom detta så finns det ju alltid en risk att räntan och/eller inflationen går upp med mycket mer än vad man tror. Jag känner mig rätt trygg med att den kommer sitta runt 2,0-3,0%-snåret under lånets liv, men man kan aldrig VETA och just denna osäkerheten är ännu en faktor jag tycker känns obehagligt. Visst tar jag vissa risker även med mina investeringar men det känns inte som att det är samma sak eftersom det är mina pengar till att börja med. Det känns även lite dumt om jag istället för att betala av ett lån tar dessa pengar och investerar dem.

Puh! Som synes en lång lista på varför jag känner att jag nog gärna skulle vilja få detta lån avbetalt lite kvickt!

Så till den andra sidan som trots allt överväger, i alla fall för ögonblicket. Först och främst så handlar det om det faktum att räntan är så pass låg (2,1% i dagsläget). Om jag skulle betala av lånet för att sedan ta ut ett annat lån när jag vill köpa bostad så skulle jag förlora en hel del sköna slantar genom skillnaden i ränta på dessa lån. Även om det inte känns rätt att låna pengar för att investera, vilket i princip är vad jag gör i dagsläget (eftersom jag skulle kunna betala av min skuld om jag sålde av mina fonder) så kan man ju även argumentera att det jag får tillbaka på mina investeringar troligtvis kommer att slå den ränta jag skulle slippa betala på studielånet om jag betalde av det.

Alltså, om jag investerar 320,000 i fonder borde min avkastning under ett års tid bli högre än 2,10% vilket är vad jag skulle betala på mitt studielån under samma period (inte exakt men for att gora det enkelt kan man säga så). Om jag vill känna mig nästan helt trygg så kan jag, teoretiskt sett, istället för att investera i fonder sätta in dessa pengar på mitt sparkonto som ger 3,35% ränta. Även här skulle jag tjäna på att inte betala av lånet med hela 1,25%, eller 4000 kronor på ett år!

Allt som allt är studielånet en av de billigaste formerna av långvarigt lån. Om det är alls troligt att du kommer få ta ut lån för att köpa hus, bil, starta företag eller dylikt i framtiden så bör du inte betala av studielånet utan ”spara” det som en billigare låneform. Detta kräver ju givetvis att du inte spenderar pengarna du skulle använt till att betala av lånet utan istället investerar dem i något med acceptabel risk och avkastning.

Som en person som både sparar pengar och som en som troligtvis kommer att behöva ta ut lån i framtiden OM studielånet betalas av nu så tjänar jag faktiskt PENGAR på att inte betala av detta lån i en högre takt än det som krävs.

Sen att jag fortfarande ibland känner att det skulle vara väldigt skönt att vara helt skuldfri det är ju någonting jag måste bekämpa...Jag tänker låta bli att fundera alltför mycket på återbetalningar nu, ända fram till nästa årskifte (2008/2009) då jag som vanligt ser över min ekonomiska situaton. Om jag då anser att jag skulle tjäna något på att istället betala av lånet till en högre takt så kommer jag att göra det.

Skatteåterbäring! (nog)

Jag har bestämt mig för att de 1,900 jag fick in på mitt konto igår är skatten trots att jag inte vet vad det är jag skattat på.

Lekte ett tag med tanken på att sätta in hälften av dessa pengar på studielånet (jag är besatt!) trots att jag bestämt mig för att inte betala av snabbare än jag måste. Sedan tänkte jag investera i en ny Östeuropa fond jag funderat på men jag tror istället att jag sätter in det på mitt sparkonto och sedan använder det till min första CSN-inbetalning nästa år. Härligt!

Skatteåterbäring?

Hm! Jag kollade just in på mitt svenska konto för att se om jag fått in pengarna min syster skulle sätta in. Till min glädje såg jag att jag någonstans ifrån har fått 1900 kronor! Varifrån har jag ingen som helst aning om dock - inte är det från syster i alla fall. Jag undrar om det eventuellt kan vara skatten, men det låter lite underligt med tanke på att jag, vad jag kan minnas, inte betalt någon skatt i Sverige på ett antal år. Anledningen att det känns "statligt" hellre än som en utdelning är att det på inbetalningen står SK följt av mitt personnummer.

Vet någon vad detta kan vara? Jag känner mig något outhärdligt nyfiken just nu...

Ericsson & H&M

Så går börsen åt rätt håll igen - härligt!

Mina problem med att öppna min Aktiespar-depå stör däremot ihjäl mig eftersom jag kände mig väldigt sugen på att handla några Ericssonaktier igår. Det hade nog varit en bra affär om jag lyckats med det eftersom de stigit rejält idag, mycket beroende på en trolig order från indiska BSNL enligt en artikel i Dagens Industri.

Jag vet egentligen inte tillräckligt mycket om aktier för att handla med dem på en hög nivå men har länge varit inne på vad känns som säkra kort, särskilt då Ericsson och H&M. Givetvis finns det inga garantier, som Ericssons fall väl har visat, men jag inbillar mig att de båda ändå skulle vara bra köp för en nybörjare - särskilt om man kan lyckas köpa i en svacka såsom den Ericsson har haft. Förutom att jag tror att det skulle gå att tjäna lite pengar på dessa aktier känner jag även, aningen ologiskt, att det skulle vara roligt att kunna följa dem lite närmre.